bloglovin





Time spent with cats is never wasted

Idag har jag spenderat mycket tid med mina älskade katter! (Som jag visserligen gör varje dag :P) Men jag kom verkligen att tänka på hur fattigt livet vore utan djur. Mina katter finns ju alltid där i närheten även om jag inte alltid ger dem uppmärksamhet såklart. Men de är en självklar del i mitt liv och ger så mycket glädje! :) Ni som har husdjur hemma känner säkert igen er. Det är livskvalite att plötsligt känna en liten varelse krypa upp i knät när man sitter i soffan. Eller som kommer och möter en i hallen när man kommer hem från jobbet :)
 
TIME SPENT WITH CATS IS NEVER WASTED
 
 
 
 
 
/Sara
 
 

20 Kommentarer »




Ledsen och ursinnig!

Nu har jag sett filmen och känner mig så ledsen och förbannad. Filmen handlade mycket om hur filmaren och hans team försökte stoppa det illegala hajfisket. Efterfrågan på hajfenssoppa har gjort att man dödar miljontals hajar för deras fenors skull. I filmen fick man se hur hajarna dras upp på båtarna och får sina fenor avskurna. Sedan kastas de levande och stympade tillbaka i havet. Man fick se hur de sjönk till botten och förgäves försökte simma utan sina fenor. Det är så fruktansvärt så man inte vet vad man ska ta sig till. Jag var tvungen att titta bort ibland, blev så illa berörd. Hur kan man vara så hjärtlös som människa? När det gäller pengar tar människor verkligen ingen moralisk hänsyn, allt som betyder något är att tjäna pengar. Det äcklar mig! Jag vet att det finns många människor som kämpar för att skydda hajen och idag har man förbjudit hajfensfiske i 16 länder. Men det behöver göras mer! Såhär kan vi inte fortsätta att behandla levande varelser.
Känner mig så arg och ledsen över att människor är kapabla att utföra så avskyvärda handlingar.
 
 
 
 
 
 
/Sara

 

8 Kommentarer »




Fascination för UNIVERSUM

Jag har blivit lite besatt av universum de senaste dagarna. Det var dokumentären om Big Bang som gjorde att jag åter började fascineras av universums alla mysterier. Jag har alltid varit intresserad men det har gått i perioder. Det är ju så med universum att ju mer man läser och tar till sig, desto mer växer begäret efter mer kunskap och förståelse!
Ibland köper jag "Forskning oc framsteg" och i det senaste numret jag köpte listar man Hubbleteleskopets tio viktigaste upptäckter. Det är intressant att det ändå var rätt nyligen som man tillägnade sig denna nya kunskap. Till exempel så var det ju inte förrän 1998 som man offentliggjorde upptäckten om universums acceleration. Och först 1995 upptäcktes den första planeten utanför solsystemet. Å andra sidan är det fascinerande hur man redan på 1920-talet upptäckte att alla galaxer far bort ifrån varandra och att denna expansion måste ha startat någonstans. Idén om en alltings början i uratomen föddes. 
 
Något som aldrig slutar att ta andan ur en är ju hur enormt universum är. Att det skulle vara oändligt går inte att föreställa sig. Om universum skulle ha ett slut går inte heller att göra sig en bild av - vad skulle i så fall finnas bortom. 
Bara i en enda galax kan det finnas flera hundra miljarder stjärnor. Galaxerna bildar i sin tur kluster, eller galaxhopar som kan innehålla tusentals galaxer och de riktigt stora, superhoparna, kan innefatta tiotusentals galaxer. Det finns vissa indikationer på att det kan finnas uppåt 500 miljarder galaxer i universum, men detta vet man inte. 
Den senaste tidens upptäckt handlar om planeter som liknar jorden. I aftonbladet har man kunnat läsa om en jordliknande planet som hittat bara fyra ljusår från vårt solsystem. 
Spännande, inte sant! :)
 
Källor:
Forskning och framsteg nr 1 2013
http://sv.wikipedia.org/wiki/Universum
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15623292.ab
 
 
 
 
/Sara

1 Kommentarer »




Work in progress - Flying Ibanez

Håller på att teckna på min nya bild Flying Ibanez. Gitarren på bilden är faktiskt ett porträtt av min elgitarr av märket Ibanez som jag har hemma. Det är synd att jag inte tar mig tid att spela så mycket nuför tiden. För flera år sedan spelade jag och Johanna i ett band och repade en gång i veckan, men nu blir det inget gitarrspelande över huvudtaget. Det känns trist, för det är verkligen kul att spela! :) Teckningen är långt ifrån klar, har lite pyssel framöver med vattnet. 
 
SPELAR DU NÅGOT INSTRUMENT?
 
 
 
/Sara

3 Kommentarer »




Hackspett i äppelträdet!

Det är så roligt att fåglarna äntligen har hittat till vår fågelmatare och vår talgboll i äppelträdet! Det tog ett tag för dem att hitta hit men nu kommer det ett helt gäng och äter. Jag brukar stå i fönstret och tjuvkika på dem. I helgen fick vi till och med besök av en hackspett! Småfåglarna fick gott sitta på grenarna och vänta tills hackspetten var nöjd! :P Jag skulle vilja ha ett sånt där litet hus som står på en påle, men det får bli till nästa vinter!
 
HAR DU NÅGRA FÅGLAR I DIN TRÄDGÅRD? 
 
 
 

3 Kommentarer »




Mina Drömmar

Har de senaste dagarna gått och grubblat och fantiserat om ett nytt liv. Jag har känt mig både inspirerad och frustrerad, då jag vill så mycket. Har så många drömmar och mål med livet, men upplever att jag blir stoppad. Men jag vet inte av vad eller vem. Jag är nog en ganska impulsiv person. Jag vill chansa. Prova nya saker. Jag trivs inte när livet går på rutin. Då mår jag dåligt. 
 
Det bästa jag gjort i hela mitt liv var att starta GeMina Arts. Det har gett mig så mycket glädje och inspiration, och en vilja att kämpa för ett annat liv. Och det är så kul när man märker att det går framåt! 
 
Men har även så många andra drömmar. Bo i ett stort fint hus med en härlig trädgård. (Nu bor jag redan i ett fint hus med mysig trädgård, men jag menar ännu större :)) Jag vill resa och se världen, samtidigt som jag vill bygga upp en stabilt hem. Jag skulle så gärna vilja vara omringad av djur, för de ger mig så mycket glädje! En dröm är att åka hundspann!
 
Jag vill skriva och ge ut fler böcker! Har suttit de senaste dagarna och skrivit på en av böckerna, och det har gett mig själafrid.
 
Suck.. det är så mycket i mina tankar att jag knappt kan sortera dem. 
 
 
 

8 Kommentarer »




SAVE THE ARCTIC!

Jag är sedan flera år tillbaka medlem i Greenpeace och skänker ett månatligt bidrag till deras arbete runt om i världen. Mitt senaste projekt handlar om att få in namnunderskrifter till deras arbete SAVE THE ARCTIC, där de kämpar för att rädda Arktis. Klimatförändringar, föroreningar, oljeutvinning och storskaligt fiske är de stora hoten mot livet i Arktis. 75 % av havsisen har redan smält bort! Nu arbetar greenpeace för att forskning och ökad medvetenhet ska bidra till att omvärlden tar ansvar för att rädda det som brukar kallas jordens kylskåp. Arktis reglerar globalt väder och temperatur och utan arktis is absorberas värmen och bidrar till att temperaturen på jorden stiger. 
 
DU KAN GÖRA NÅGOT DU MED! Gå in på länken nedan och skriv under SAVE THE ARCTIC du också! :)
 
http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/Skydda-Arktis/
 
 
 
/Sara L

1 Kommentarer »




Hund som terapi

Har precis varit ute och promenerat med Amy i nästan en timme. Det är så härligt att man kommer ut så mycket! Kände mig rätt deppig och orkeslös i morse, men när jag hade klätt på mig och jag och Amy kom ut i den friska luften så piggnade jag genast till. Har känt så en tid nu; lite meningslöshet, orkeslöshet och deppighet. Det är när jag kommer ut med Amy som jag får energi och känner glädje.
 
Det är verkligen som min mamma sade för ett tag sedan; att hundar kan vara bra terapi. 
 
Amy som terapeut
 
 
/Johanna

8 Kommentarer »




Torka aldrig tårar utan handskar

Har just suttit och sett två avsnitt av Torka aldrig tårar utan handskar på SVTplay. Det är en serie som handlar om några homosexuella killar under 80-talets HIV-epidemi. Den bygger på en romanserie av Jonas Gardell med samma namn. Serien är både rolig, spännade och förfärlig. Förfärlig både på grund av hur samället såg på homosexuella och på grund av alla offer som AIDS-epidemin skördade. Men mycket sevärd!!!
 
 
 
 

15 Kommentarer »




Mörkrädd

Är äntligen hemma efter en högst oangenäm promenad på 1,7 km i totalt mörker. Hade visserligen en ficklampa, som jag lyste med framför mina fötter så att jag skulle se vart jag gick. Grusvägen hem till mig löper först över ett fält och sedan genom ett litet skogsparti. Det är i kröken där skogen börjar som jag alltid får hjärtklappning och tänker att jag kommer att få panik. Ändå klarar jag det rätt bra ändå. Ibland ringer jag min sambo eller Johanna för att prata mig förbi den läskigaste sträckan. Ibland har jag spotify högt i hörlurarna så att jag ska slippa höra den kusliga tystnaden och det svaga suset genom träden. 
Hur kan det komma sig att jag är mörkrädd trots att jag vet att det inte finns något att vara rädd för? När jag går i stan på kvällen är jag inte lika rädd, trots att risken för att råka ut för någonting är mycket större där än under min promenad på landet. Vad är det för dum mekanisk i hjärnan som slår på så fort mörkret faller? Jag har varit mörkrädd i hela mitt liv, och det spelar ingen roll hur mycket jag försöker intala mig själv att inte vara rädd. Jag är rädd ändå...kanske kommer jag alltid att vara rädd. 
 
//Sara L

6 Kommentarer »




Tiden går fort!

Förundras över hur fort tiden går! Har snart bott i huset i ett och ett halvt år.
 
Vi har haft bloggen i åtta månader, och företaget i 7!
 
Fotade Melissa igår, och senare hittade jag en bild från när vi hälsade på kullen första gången. Tänk att det är samma lilla kisse :)
 
Melissa 5 veckor
 
Melissa 11 månader

6 Kommentarer »




Boktips!

Tänkte bjuda på några bok-tips. Svårt att komma ihåg allt bra man har läst, men dessa böcker är i alla fall oförglömliga :)
 
 
Just nu håller jag även på att läsa en mycket speciell bok. Den är grym, osmaklig men mycket intresant!
 
/Johanna

2 Kommentarer »




En stjärna i mörkret

Idag upplevde jag någonting märkligt. Den sista tiden har känts mörk, och jag har famlat. Inte hittat min väg i mörkret. 
 
Idag stod jag inför en utmaning som inledningsvis skapade stark ångest och oro. Känslan var att jag kommer att tappa bort mig själv i mörkret. 
 
Men sen var det som om all ångest bara rann av. Försvann. En stjärna började lysa i mörkret, och jag såg plötsligt stigen framför mig. Och allting kändes plötsligt så självklart. Och för första gången på länge kände jag styrka att våga ta steget. Det värsta som kan hända är att det var fel väg. Då får jag leta efter en ny. 
 
 
/Johanna

1 Kommentarer »




Hopplöst Hoppfull

Idag har jag varit på utbildningsdag med jobbet. Vi var på en heldagsföreläsning på Eriksbergsskolan och lyssnade till Lars Gustafsson. Föreläsningen handlade bland annat om barn som utsätts för fysisk och psykisk misshandel i hemmet och hur skola och bland annat socialtjänst kan och bör samarbeta kring dessa problem. Vi fick en ganska grundlig genomgång av hur socialtjänsten arbetar med anmälningar samt vad BBiC innebär (Barns behov i centrum). Eftersom stora delar av min familj arbetar inom socialtjänsten kom det inte som någon nyhet men det är alltid intressant och viktigt att diskutera dessa frågor. 
Mellan 1-2 procent av alla barn får utstå upprepade fysiska eller psykiska övergrepp. I Uppsala kom det 2011 in fler än 3000 anmälningar om barn som på något sätt far illa. Man blir både arg och ledsen av sådana upplysningar. Samtidigt känner jag, som alltid, ett stort engagemang när jag är på såna här föreläsningar. Ett engagemang att varje dag finnas där för mina elever, att stärka dem och vägleda dem. För bland alla dessa barn som vi lärare dagligen möter finns de här barnen som har det svårt, och som behöver oss för att tillvaron ska bli uthärdlig. Vissa barn som far illa kan klara sig ganska bra trots allt, oftast på grund av att det finns en vuxen person utanför hemmet som står för trygghet och stabilitet. För något barn kan jag vara just den personen.
 
 
//Sara L

5 Kommentarer »




Melankoliskt och smärtsamt vackert!

Har lyssnat på en lite annorlunda låt. Mountains Crave av Anna von Hausswolff. Otroligt melakonliskt med en smärtsamt vacker kyrkorgel och säregen sång får den låten mig att hamna i ett svart hav, och jag vet inte om jag känner ångest eller lycka. I alla fall är låten en upplevelse. 
 
 
 
 

2 Kommentarer »




My week with Marilyn

I går såg vi på filmen My week with Marilyn, som jag så länge velat se. Hade rätt höga förväntningar på filmen och faktiskt så levde den upp till dessa. Filmen var ungefär som jag hade tänkt mig, men Marilyn som karaktär var nog mer osäker än vad jag föreställt mig. Men hon var kanske sådan? Jag vet inte så mycket om henne. 
 
Filmen var i alla fall bra! Vacker och konstnärlig och den visade Marilyn Monroe som en smärtfylld och ensam själ. 
 
 
Jag funderade innan jag sett filmen hur det skulle gå att porträttera denna stora karaktär, men hon gjorde det bra, Michelle Williams. 

11 Kommentarer »




Syster du är saknad...

Idag känner jag en saknad efter min syster som är i Spanien. Hon ska vara där till på tisdag, och just nu känns det jättelångt! :P Hon har varit borta sedan i tisdags och eftersom vi är vana att prata med varandra åtminstone varannan dag så känns det som en evighet sedan jag talade med henne. Tillvaron är ju faktiskt inte sig lik utan henne. Den blir liksom grå och trist. Det känns på nåt sätt som att jag hela tiden går och väntar på något, kommer inte till ro. Sedan kommer jag på vad det är jag väntar på. Just ja, på tisdag kommer Johanna hem, då kan livet återgå till det normala! Även om vi inte träffas oftare än kanske varannan vecka så hörs vi på telefon eller skickar sms till varandra, eller chattar på nätet nästan dagligen. Känns märkligt att behöva sköta bloggandet och företaget själv :P 
Vi har ju kämpat för att bli av med det osunda beroende av varandra som var ett faktum då vi var yngre. Nu har vi en lagom intensiv relation :P och har kunnat bygga upp olika liv. Men det är ändå bara att acceptera att jag aldrig kommer att känna mig hel utan henne. Vi fullgör varandra. 
 
 
//Sara L

6 Kommentarer »




Home is where the Heart is

Snart måste jag iväg till tryckeriet, trots att jag inte är helt frisk. Vad segt det ska vara att bli frisk! 
 
Har suttit här och fantiserat över mitt hem, mitt liv, mig själv. Jag är en person som verkligen påverkas av det jag har runtomkring mig, människor, djur, prylar, inredning. Är sugen på att inreda med en massa mysiga saker som får mig att känna mig hemma. 
 
Jag är en person som älskar tända ljus och en bra bok. Längtar efter mörka höstkvällar, värmen från brasan och filten och smaken av rooibos och chai.
 
Påbörjad teckning
 
Hittade den här bilden på Weheartit och blev förälskad!
/Johanna

15 Kommentarer »




Det här är jag och det här är min dröm

Jag måste säga att jag faktiskt längtar till hösten. Tycker att det är mysigt när man får börja ta på sig en varmare tröja, vira en sjal runt halsen.
 
Hösten kan också betyda att börja på något nytt, anta nya utmaningar. Jag har funderat mycket den senaste tiden, känt mig vilsen och orolig för framtiden. Är så mycket jobb med att starta ett nytt företag samtidigt som man måste ha en annan inkomstkälla innan man börjar tjäna pengar så att man kan leva på företaget. Har varit inne på att byta jobb eftersom mitt jobb på socialtjänsten är tungt och jag känner att jag behöver mer glädje i mitt yrkesliv. Men jag har inte vetat vilken väg jag ska vandra. Och det är en känsla jag tycks bära med mig jämt: att inte veta var jag hör hemma. Som om jag är en pusselbit som inte riktigt passar någonstans. 
 
Min kille sa igår några ord igår som stärkte mig. Han sa: ta ett par dagar och verkligen fundera på vad du vill göra och sen gör du det. Så enkelt. 
 
Men jag vet vad jag vill. I det här pusslet passar jag in. Det här är jag och det här är min dröm. 
 
 
/Johanna
 
 
 

9 Kommentarer »




Wise Mind!

1811 skrev Jane Austen sin roman Förnuft och Känsla, och på något sätt så känns det som om livet hela tiden handlar om att förena dessa två egenskaper. 

 

Varför är det så svårt ibland? Varför är det så många människor som inte klarar av den här uppgiften vi alla fått; att leva. Hur kommer det sig att vi alla inte är utrustade med förmågan att sätta förnuftet först?

 

Ibland är livet som ett stormigt hav och jag är en skeppsbruten som kastas mellan vågorna och nätt och jämt lyckas hålla huvudet över vattenyta. Jag ser min egen båt långt borta. Det är nästan inom räckhåll men det krävs enorma krafter för att ta sig dit. 

Jag lever efter att hitta mitt

 Ett underbart begrepp inom DBT (dialektisk beteende terapi), som går ut på att förena förnuft och känsla.

Wise Mind är att guidas av både känsla och förnuft så att vi väljer att göra det vi vet är rätt i djupet av vårt inre.

Ett exempel är att man kan känna sig tyngd av jobbiga känslor på måndag morgon när man ska gå till jobbet. Känslorna säger att man bara vill ligga kvar i sängen för att det kommer att vara så jobbigt att gå iväg. Förnuftet säger att man borde gå iväg för att få lön, träffa arbetskompisar och inte bli fast hemma. Wise Mind är att tänka att det kommer att vara jobbigt att stiga upp och komma iväg, men att det kommer att kännas lättare efter en stund och att man kommer att må bättre av det på sikt. 

 

/Johanna

2 Kommentarer »




Tidigare inlägg