/Johanna

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT KOMMA TILL REAN!

Ursäkta det upprörda språket, men vad fan är det för land vi bor i?? Såg just att det ska regna och vara superkallt hela förbannade helgen. Snart utvandrar jag!  

/Johanna

Vill du också vara med, klicka på bilden!

Sitter här och tänker på att det var en intensiv men härlig helg vi hade. Var ute vid kusten, fiskade, åt god mat och drack lite öl i det härliga vädret! Nu är det måndag och grått väder!

   
/Johanna

Jag var ju tvungen att gå in då jag insåg hur röd jag började bli, och då insåg jag att jag återigen har problemet med att arbeta med en teckning i taget. Plockade fram alla teckningar som är halvfärdiga och insåg att det blir till att teckna ännu mer! Och det här är säkert inte alla heller:)

SÅKLART JAG HAR NOMINERAT ER!
NI ÄR JU HELT OTROLIGT DUKTIGA OCH MED KREATIVITETEN I HÖGSTA HUGG!

Snälla verkar ni vara med. Ser fram emot att se er som de nominerade av vecko revyn senare =). Ni, De nya stjärnskotten :)

Kramar

Mitt "GeMina Arts-porträtt"

Jag jobbar vidare på min beställning

/Johanna

Ni oskyldiga…

Kan ni se de som vandrar i fördömelsen?

Kan ni  se de döda?

Och kan ni förstå dem?

Nu har vi lagt upp två nya tavlor på shopen :)

Johanna målar på tavlan en kund beställt

Sara jobbar med bloggen

Ockuperat vardagsrumsbord

Som Angelina Jolie

som Scarlett Johansson

som Taylor Swift

som Marilyn Monroe

Insåg idag att det bara är ca två veckor kvar till nationaldagen och Långhundra marknad då vi ska ha en utställning! Sitter därför och beställer produkter och förbereder inför utställningen. Ska bli kul att få ett tillfälle att visa upp lite verk, har hört att det brukar komma ganska mycket folk till den marknaden, men har själv aldrig varit där. 
Vill ni veta mer gå in på http://www.langhundra.nu/marknad12/index.html
Vi kommer att ha vår utställning i ett hus nära cafét och djurgården!

 

/Johanna

Jag är ju i full gång att öva på att teckna ögon, så tänkte att jag kunde dela med mig av lärdomarna till er läsare :)

Först tecknar jag konturerna, med dubbla streck både på ovansidan och undersidan.

Sedan skuggar jag innanför linjerna, väljer ut var jag ska ha de vita partierna, där det blänker, och fyller i resten.

Sedan fyller jag i iris i ögat, genom att göra streck, och sedan skuggar jag kanterna i iris.

Därefter lägger jag till fransar över och under, och de lägger jag längs den yttre linjen. Sedan skuggar jag längs
linjerna. Jag tecknar även tunna blodådror i ögonvitan. 

Efter det tecknar jag ögonlock, samt skuggar under ögat. När jag tecknar ögonlocket gör jag först ett streck, och sedan skuggar jag längsmed linjen.

När jag tecknar ögonfransar börjar jag göra en tunn linje så som jag vill ha det, och sedan gör jag hårstråna från två håll, de på undersidan som går snett uppåt, och sedan de på ovansidan som går snett nedåt, så de möter varandra.

Därefter fyller jag i med en svart penna de linjer som jag vill ha extra skarpa, och sedan skuggar jag runt ögat.


tecknat av Johanna

Teckning av Johanna

bilder från google

Teckning av Johanna

Nu har vi gått med i det som kallas torsdagstema. Denna vecka är temat valt av Sofie, och är På natten.  Har varit kul men svårt! Resultatet blev detta:

Nya teckningar :)

”I begynnelsen var det Clopa, ljusets gud, härskare över berget Veltra, och hans älskade fru Ahlisylvorei. Den enda kraft som fanns var kärlekens.”

Ur Clopaskriften, Skapelseberättelsen, kapitel 1

En flicka stod mitt på torget. Håret flammade rött kring hennes axlar, men ögonen tillhörde ett barn. Oförstående, oskyldiga. Hennes bara små fötter trampade oroligt i blodet som låg och torkade mellan kullerstenarna. Runt omkring henne växte skepnader. Mörka och hotfulla. Men flickan kastade bak sitt eldklädda huvud och tömde sig på ett skallande barnskratt. En utav skepnaderna föll till marken, och fram ur skuggorna trädde ett blekt ansikte, förvridet i vanmakt. Barnet lade sin lilla vita hand över gastens blick. Genast fattade ögonen eld och gestalten öppnade gapet för att släppa fram ett raspande vrål som skar sönder luften omkring dem.

Så föll alla de mörka skepnaderna till marken, och deras jämmer ekade mellan stenväggar och murar. Barnet såg på dem medan hennes förgyllda ögon göt silvertårar. Marken rämnade och en svart avgrund öppnade sig under gestalterna, som nu vilade i den mörka rymden. Flickan hade lyft arm, som om det vore hon som höll dem alla uppe och förhindrade deras kroppar från att falla. Så plötsligt växte barnet och hennes hår brann vilt runt det vita ansiktet. Flickkroppen förvandlades till en vackert svarvad kvinnokropp. Brösten var bara och endast ett vitt höftskynke skylde hennes kön. Två magra vingar slog ut från hennes rygg och i ögonen brann kraften att kuva andra.

En ängel nu hängde i tomma intet, korsfäst mot nattens mörka valv.  Gestalterna höll andan. Inga ljud hördes, tiden hade upphört att existera.

Ängelns arm var fortfarande utsträckt.  Hon höll deras liv i sin hand.

Två isblå ögon stirrade ut i mörkret. En förlamad kropp väntade på att återfå känseln. Kylan spred sig i ett ansikte som saknade färger. En ung man låg på ett kallt stengolv i en gammal förfallen flygel i Clopavärldens kanske allra största fästning. Det var dunkelt runt omkring honom och en lukt av blöt jord fyllde rummet. Mannen kunde emellertid inte känna några lukter. Han försökte återkalla verkligheten.

Det var Parr som hade vaknat upp ur en dvala och funnit sig själv i ett tillstånd han aldrig förut hade upplevt. Mardrömmar hade jagat honom de senaste åren, men aldrig hade han upplevt sig så förlamad som han gjorde den här  stormiga natten. Det hade inte varit någon mardröm. Det hade varit ett kort besök i ett alltför svart inte, en förnimmelse av något som låg bortom hans förstånd.

Parr satte sig upp, kröp in bland skuggorna och bet sig i armarna. Clopaboken; skapelseberättelsen och de gamla gudasagorna, låg på kommoden. Parr hade för länge sedan slutat dyrka gudarna, men övertygelsen om Clopabokens budskap fanns fortfarande som en fastgjuten runa i hans allra innersta. Kärleken hade misslyckats. Ur hat var människan född och med hat skulle hon också gå under.

När det dagades besökte han sin överordnad, fästningens herre. Pyrs kammare var mörk och kall. Inga levande ljus brann och eldstaden hade varit övergiven i många år. De stora gobelängerna som täckte väggarna kunde inte ensamma hålla kylan borta. Den breda sängen, som var inramad av fyra vackert svarvade baluster, saknade sängkläder och var täckt av dammiga böcker, mappar och kartor. En trasig, slarvigt inbunden journal låg i fotändan. Spindelväven satt tät kring sängbenen och golvet var märkt av åren och saknade de sävmattor som funnits där förr i världen.

Ledaren själv satt tungt i en väldig länstol, hukad över ett massivt skrivbord som var belamrat med pergamentrullar och olika sorters pennor. Mitt framför honom låg en enorm, trasig bok uppslagen. Det var Nekongen, som han kallade den, och däri fanns alla uppgifter om fästningens invånare. Där fanns även namnen på alla de slavar som arbetade dag och natt för att upprätthålla Systemet.  Pyr såg sakta upp när Parr kom in. Hans svarta pupiller tycktes dra ihop sig.

”Jag är upptagen!” sa Pyr med ihålig röst och bläddrade i den tjocka boken.

”Jag har något viktigt att berätta!” svarade hans underordnade. Pyr gav honom bara en lång blick. Parr skyndade fram till det mörka, tunga skrivbordet och stirrade ledaren i ögonen.

”Jag har fått ett ont tecken!”

Och Parr berättade om sin onda dagdröm och allt han trodde sig kunna förstå av den. Pyr betraktade honom misstänksamt, hans gröna ögon blixtrade. Ledaren reste sig hastigt efter det att Parr avslutat sin historia. ”Var det allt?! Här sitter jag och försöker få ihop Systemet, och du kommer instormandes som om det brann i hasorna på dig…för en ond dröm?!”

”Men Pyr…det är inte bara en dröm, det är ett dåligt omen! Maor har sänt mig en vision!” envisades Parr. Han var hes och alldeles svettig. Pyr lugnade ner sig när han såg sin närmaste man och vän så hispig.

”Bäste Parr…jag förstår att du är upprörd, men just nu är jag väldigt upptagen. Jag ska ta din dröm på allvar… om en stund!”

Parrs ögon smalnade och mätte sig med ledarens. En skugga föll över honom. ”Hennes ansikte var alltför bekant…som om jag sett det förut. Någonting säger mig att hon är ond, och kommer hon hit innebär det slutet! Systemet kommer inte att hålla i all evighet…jag har sett det i drömmen. Snart kommer ditt System att kollapsa…!” Parr vände ledaren ryggen med flit och började gå mot dörren.

”Parr…vänta ett slag!” beordrade Pyr och Parr lydde honom. Ledaren stod en stund och funderade. Skuggorna i rummet växte och ljuskällan från spetsbågsfönstret tycktes försvagas i kylan från den stora kroppshyddan som hukade sig över skrivbordet.

Pyr rullade upp pergamentet igen. Han fick fram en tom sida, fattade fjäderpennan och doppade den i bläckhornet. Så såg han upp på sin medbrottsling. Ansiktet lyste vitt i skenet från den gryende dagen. Den gröna blicken mötte ett par isblå ögon. De smälte samman.

”Vad heter flickan?” frågade Pyr med en röst som Parr sällan hörde.

”Ilva…”

Regnet började smattra mot spetsbågsfönstret när den okända flickan fick sitt namn skrivet i Nekongen med stora, svarta bokstäver.

Nu publicerar vi delar av De dödas bok som följetong här på bloggen. Nya avsnitt kommer att publiceras regelbundet! Följetongen kommer att finnas under kategorin "Berättelsen om de döda". Nedan följer en liten insprationstext om berättelsen. Trevlig läsning! :)

Döden är inte slutet. Det blir Ilva Danesdotter medveten om då hon en natt förs ombord på ett mystiskt skepp som seglar till en bergskantad ö långt ute i det tarvanska havet. Hon lämnar bakom sig ett land under förtryck och i svår fattigdom. Döden har länge vandrat vid Ilvas sida, men det ska visa sig att hon inte vet vad döden egentligen innebär. Den ö till vilken hon förs visar sig vara en fristad för förtappade människor som tvingas leva med det hat och den hämndlystnad de inte kan förmå sig att betvinga.

Tiden går och Ilva kommer i kontakt med fästningens invånare. Hon inser mer och mer att för att få sin frihet måste hon ta upp kampen mot hatet och hämndbegäret, inte bara hos de dömda utan även hos sig själv.

Teckning i blyerts av Sara

Vi gör ett länkbyte med den här härliga tjejen och hennes mysiga blogg KATTSVANS. Hon skriver om bland annat kattliv, shopping och egoboost! Kika in genom att klicka på bilden!

/Johanna

Även om jag själv inte skulle vilja ha så här mycket så är bilderna asgrymma!:)

 

Minns ni att jag fick en beställning på en tavla, där instruktionerna stod nedskrivna på en liten lapp :) Jag har försökt tyda instruktionerna och nu kommit en bit på väg :)

/Johanna

Nu arrangerar Idahtt.blogg.se en tävling i samarbete med oss där du kan vinna en print utan ram! För att komma till tävlingen, klicka på länken nedan.
http://idahtt.blogg.se/2012/may/tavling-vinn-en-valfri-print-utan-ram-fran-g.html

  

Work in progress av Johanna

Nu är det dags för dig att få vara med och bestämma hur GeMina Arts linnen och toppar ska se ut. Vi startar en omröstning där du får tycka till om vilket tryck du tycker att kläderna ska ha!

För att rösta: Skriv en kommentar nedan vilket motiv du tycker att plagget ska ha.

/Johanna